Kategorier
husbil Husbil 2024 Okategoriserade

Currywürst, bergsbestigning och svanesång

17 juli

Jag glömde berätta att vi faktiskt bestigit berget vid Sankt Aldegund igår kväll. Utrustade med mod efter att ha klämt ned några (många) glas Riesling knatade vi raskt uppför de smala gatorna, förbi 1500-tals skolan för dvärgar (den kallas så eftersom den är så liten och det är så lågt i tak), samt vidare uppåt. Efter cirka 30 meters promenad, uppe på tiometers nivån ovanför vägen, upptäckte vi att luften måste vara betydligt tunnare här. Vi fick exempelvis problem att andas och var tvungna att stanna ofta för att hämta andan samtidigt som benen knappt bar oss. Vi borde nog ha tagit med oss varsin syrgasmask för denna typ av rask uppstigning. Irriterande var dock att ortsbefolkningen här på tiometers nivån ovanför vägen nedanför verkade helt acklimatiserade till höjden. De gick omkring som om det vore helt legio att vistas på denna höga höjd. Men så är det ju också med sherpas som lever vid Mount Everest, även de klarar höga höjder utan problem.
Men vi är ju svenskar så vad gör vi då? Jag hade fickpluntan full med något spirituellt eller om det var sprituellt kanske. Stärkta ur flaskan kavade vi därefter vidare uppåt, genom molnen (eller grillröken från en webergrill ) på tjugometers nivån, tills vi kunde se byn nedanför oss inklusive en fantastisk utsikt över dalen.

Här växte ännu flera druvor i snörräta rader som strävade mot bergets topp. Tyvärr hade vi glömt flaggan i bilen så vi kunde ju inte placera den här för att ta sluttningen i besiktning. Solen närmade sig också det kritiska läget för att återvända ned från berget. Det var hög tid att ge sig tillbaka till basecamp innan natten föll och de vilda druv-vargarna ylandes kom ned från berget för att leta efter färskt kött. Istället för en flagga sjöng vi istället ”Du gamla du fria” i kanon med hög hals så att det ekade ned genom gränderna med oknytt och uppstoppade varelser, tog några bilder som bevis och masade oss nerför, tillbaka till bilen innan någon ringde polisen .

Men det var igår. Idag har vi tagit oss sextio minuter med bil norrut till den lite större staden Cochem, fast inuti staden fick vi inte plats med vår fina stora husbil. Istället blev vi förvisade till en camping på andra sidan Mosel. Här står vi hela trettio meter från vattnet vilket ju är irriterande men lyckligtvis har Svante-Lisa flyttat hit med oss, för nyss var han här och betade av gräset på vår lilla plätt. Den lille gulleplutten saknade säkert oss.
Men sedan hade han fräckheten att skita en stor bajskorv rakt framför oss, svängde runt huvet på halsen som en orm och fräste något menande, säkert på tyska. Därefter spatserade han iväg som om ingenting hade skett. Den jäkeln! Reancy var tvungen att med ena handens fingrar runt näsan peta bort bajset till grannens lilla plätt. Dom var lyckligtvis inte där, och när de kommer tillbaka är det deras problem.

Vi har också sett hur proffsen motar undan svanar från sina husbilar. Med en flugsmälla i högra handen avancerar de mot svanen samtidigt som de utstöter konstiga läten; ett mellanting mellan ett fräsande och något tyskt ord. Lite viftande med smällan och svanen backar undan. Kanske tolkar de flugsmällan och armen som huvudet på en riktigt stor svan som avancerar mot dem? Intressant att skåda är det förvisso.

Currywürst med pommes, chilisås och en kall öl! Finns det något godare?

(Ja det skulle isåfall vara rindebraten. Som en riktig Rindebrattare är rinderbrat såklart min nationalrätt, En rinderbraten med kartoffeln).

Men varför snackar jag om rinderbraten? Idag har jag nämligen mumsat i mig en currywürst med pommes, denna gudarnas nektar som stärkte germanerna när de spöade romarna i teutoburgskogen år 9 efter kristus. Utan korv hade germanerna säkerligen försmäktat under det romerska oket. Just kontrasten mellan kött kryddat med curry, massor med chili och den fina texturen i pommes frites får mina smaklökar att gå spinn. Men så finns det de (rätt många faktiskt) som hävdar att currywürst inte uppfanns förrän 1949 av Hertha Heuwer i Berlin. Andra (som av en slump kommer från Hamburg) hävdar att Lena Brücker började sälja currywürst redan 1947 i Hamburg.
Så Hamburg eller Berlin?. 1947 eller 1949?
(Jag tror nog dock att currywürsten alltid funnits i den germanska folksjälen. i en form eller annan)

Vet du förresten vad ordet korv egentligen kommer från? Nähäpp? Tänkte väl det. Ordet korv är fornnordiskt och betyder böjd och stump. Med kött i. Norrmän och danskar säger pølse vilket är ett germanskt ord för något uppsvällt och tjockt. (urrrk)

Hmmm, undrar hur detta kommer sig? Hmm.

Imorgon ska vi ge oss in i staden, besöka slottet på toppen och självklart smaka på några viner också. Vi hörs!

Kategorier
husbil Husbil 2024 Okategoriserade

Bison, bison, bison!

11 juli

Gate bisonfarm och ställplats (https://gatebison.se) har säkert drygt 50 bisonoxar och vi räknade också till 10-15 gulliga småkalvar. Vi köpte med oss bison i påse nämligen en file och hamburgare. Köttet är magert och smakrikt, idealt ska det grillas hårt med 62 grader innertemperatur. För vår file misstänker jag 2-3 min var sida – max! Därefter ska köttet vila.

Som du kanske vet har påven sin påvemobil där han kan i en trygg kokong vinka till sina tillbedjare och utforska nya gator inom Vatikanstaten. Senaste modellen går självklart på el och är tillverkat av återvunnet material.

Det vore oss fjärran att inte erbjuda även vår katt Morris samma möjligheter så varsågod – Kattmobilen! Ett självklart. attribut till varje modemedveten katt (med tillhörande husse/matte). I detta lyxåk som framförs utan hälsofarliga drivmedel utan endast med muskelkraft kan herr katt utforska omgivningar och beskåda världens underverk utan att lämna sitt lilla bhus på hjul! Observera också Mattes stolta leende.

I Jönköping stannade vi vid Rosenlunds rosarium. Här finns det 550 olika rossorter. Inte illa. Vackert är det också när rosorna klänger upp på trästolpar och staket. Reancy blev väldigt sugen på det så det kanske blir lite snickrande på lotten i höst.

På vägen upp till Nykil körde vi in i ett skyfall som var så tätt att abborrar simmade förbi vindrutan och bilarna körde så långsamt att man kunde gå förbi dem.

i Nykil plockade vi in alla Morris grejer inklusive Morris. Lite sorgligt och ensamt blir det. För att trösta oss öppnade vi en Malbec och stekte bisonfilen. Jag stekte på rejält. Riktigt hårt, som riktiga grabbar med hår på bröstet gör. Jag glömde dock sätta på fläkten, för det är ju bara för mesar … så plötsligt började det tjuta i alla brandvarnare som fanns och en vänlig kvinnoröst informerade mig och Reancy om att det brann (implicit: att vi borde ge oss ut ur huset fort som fan). Inga knappar hittade vi att stänga av larmet heller. Efter en stund fick Reancy tag i Oscar som mellan gapskratten fick fram att larmcentralen hade ringt honom också samt att de skulle stänga av larmet om en stund.
I vår förtvivlan tröstade vi oss med mer Malbec …

Som grädde på moset hade det även regnat in i sladddosan till landströmmen så propparna poppade som popcorn inne hos Sandra. Stackarn. Det är inte lätt att ha två gamlingar, som river stället, på besök

Kategorier
Husbil 2024 Okategoriserade

Sommarresan 2024

Nu är det dags för husbilen att få några mil under däcken. Planen är att försök ta oss ned i Europa men allt kan hända och ingenting är skrivet i sten. Vi kanske bara kommer till Jönköping. Vi får se. Jag kommer att uppdatera med dagsanteckningar, inget avancerat utan mera bara direkt från hjärtat vad som hänt under dagen. Se det som en dagbok, inte som ett kåseri. Då kör vi:

8/7

Avresa, bilen är fullastad, katten är vaccinerad och vi har både kattvagn, kattbur och kattlåda i bilen. Det är trångt om saligheten.

Såväl jag som Reancy har lastat nästan alla våra kläder med på resan då vi tänker oss vara borta i fyra-fem veckor. Det är länge. Vi har dock inte så mycket mat utan tänker att det köper vi på resan. Jag har hittat en blogg från Nomadliv där de åkt till Normandie, närmare bestämt staden Cancale vid Atlantkusten. Den ser spännande ut! Men som sagt vi får se hur långt vi kommer. Morris rabiesspruta måste också verka till och med den 18/7 så egentligen får vi inte lämna Sverige före det datumet. Då vet vi inte om vi hinner ner till kontinenten ..

Första stoppet blir Rejmyre med Sally, Otto och Cintra. Otto fyller år så vi firar med tårta och present. Och jag får också en present! Ett presentkort till fiskebutiken ”1894 Skeppa”. Men ibland går det troll i allt. Igår natt hade någon satt eld på 1894 Skeppa så nu vet jag inte om det går att nyttja presentkortet! Så galet det kan bli…

Imorgon kommer Saga hit, hon ska vara hundvakt i några dagar.

9/7

Efter att ha lämnat av Saga till Sandra i Norrköping samt ha införskaffat diverse nyttiga ”bra att ha” saker på Biltema och Clas Ohlsson satte vi kosan mot Tiveden. På vägen undersökte vi också diverse ställplatser längs med Göta Kanal men dessa visade sig vara fullproppade med husbilar så ingen ledig plats fanns att få. I Borensberg gjorde vi en mindre utflykt och fann en liten mysig stad med många vackra scenerier.

Efter att ha korsat Vättern via höga broar (två till ordningen) landade vi då så strax söder Askersund.

”Det finns något som kallas Eco Camping vid Tiveden”, säger Reancy. Jag grymtar ”Det är säkert bara någon gräsplätt som hyrs ut till ockerpriser”

Men Eco Campingen visade sig vara fantastiskt mysig. Gräsplätt var det förvisso men den låg vid en liten damm med ett vattenfall och med såväl toalett som dusch, spel och sällskapsrum tillgängliga till det facila priset av 120 svenska riksdaler. Sagt och gjort. Så då stannade vi till precis vid dammen, slängde ut stolarna och strax hade Reancy ordnat en läcker måltid med blodpudding, stekta persikor och ett glas Malbec. Efter en promenad i omgivningarna njöt vi sedan av en vacker röd solnedgång över dammen innan det var dags att gå till sängs.

Trots ilskna och gnälliga serenader när vi åkte hit har också Morris funnit sig väl till rätta när han slipper vara inlåst i buren så nu är han på sitt vanliga mysiga jag.

God natt!

10/7

Morgonen kom med hyfsat väder och efter en dusch och frukost drog vi upp ankaret och tog vägen mot Tibro fast norra vägen mot Unden. Knappt halvvägs kom vi dock på en skylt med namnet Tivedstorpets café. Mot bättre vetande och egentligen utan att veta vad detta nu skulle vara körde vi in på den smala vägen som knappt tillät två bilar att mötas och med branta vägrenar som fick Reancy att bita sig i läppen både tre och fyra gånger samt blunda. Väl framme möttes vi av en Skansenliknande anläggning med gamla hus, ett mysigt cafe och en stor scen där det på fredag tydligen skulle vara countrysång med mera. Efter två kaffe med kaka tog vi farväl och fortsatte mot Tibro. Nu visade sig dock Morris vara mycket missbelåten med att sitta i buren när vi krånglade oss fram genom smala krokiga vägar genom Tivedens urskogar och fantastiska scenerier. Han såväl muttrade som gnällde och det blev snart värre när gnällandet successivt gick över till ett ylande som skar rejält i öronen.

Vi har beslutat oss för att lämna Morris hos Sandra under vår resa. Det blir nog den bästa lösningen för honom och oss, och så får vi hämta upp honom när vi kommer hem igen.

Väl framme i Tibro möttes vi av varma kramar från hela släkten som mangrant slutit upp för årets sommarsoppa. Den var fantastiskt god och innehöll bland annat spritade ärter, blomkål och utvalda små färska potäter. Därefter vankades det plättar i parti och minut samt kaffe. Sedan började det såväl regna som blixtra överallt runt omkring men vi satt under tak så det gjorde inte så mycket. Trinda om magen och väl förplägnade tog vi ett ömt farväl och styrde kosan mot Geta och bisonfarmen på höjden. Vi lyckades få en av de sista platserna.  

På kvällen vankades det bisonburgare, grillade potatisar och nachos. Kvällen avslutades med två avsnitt av Happy Valley (IMDB 8.3) på TV’n innan vi daskade i säng, proppmätta av intryck och mat.

Imorgon går resan vidare till Nykil, avlämning av Morris samt träffa Sandra igen.

Kategorier
Okategoriserade

Svart blod!

Nu har jag kommit fram till en milstolpe i produktionen av min nästa bok, Halva boken är nu skriven! Yippeee!

Den började ursprungligen som en del i Sigurds äventyr med arbetsnamnet Tomtens explosiva paket, men snart insåg jag att den här berättelse är alldeles för brutal och grym för att passa in i Sigurds mer snälla omgivning. Stephen King brukar prata om att som författare skapar man inte en berättelse, man gräver upp den och upptäcker lager efter lager. Ungefär som en arkeolog gräver upp ett fossil och försiktigt borstar av sandkorn efter sandkorn för att till slut upptäcka ett helt nytt skelett som ingen någon sin sett. Där är jag nu. Jag trodde det var en relativt oproblematiskt växtätare som jag hittade ett ben från, men det visar sig att skelettet jag håller på att gräva fram tillhör en av de mest brutala köttätarna jag någonsin stött på.

Svart blod kommer troligtvis bli tre böcker;

  • Svart Blod 1: Kadavret (2022-2023)
  • Svart Blod 2: Kärlet (2023-2025
  • Svart blod 3: De fyra ryttarna (2025-2027)

Kadavret

Kadavret utspelar sig i Uppsala 1777 där professor Bromelius under en dissektion av ett missformat kadaver upptäcker något som egentligen inte kan finnas i vetenskapens tidevarv. Förskräckt tar han vidare kadavret till Carl von Linné som blir eld och lågor. Men det finns mörka krafter som verkar för att hindra upptäckten, med vilka medel som helst.

Det roliga med Uppsala 1777 är att jag måste göra mycket research och försöka få tag i allt möjligt från lågt till högt; Hur åt man? Vilka kläder hade man på sig? Hur talade man? Hur såg Linnés hushåll ut 1777? Hur såg polismakten ut? Vilka krogar fanns? Hade man bordeller? Hur gick en dissektion till 1777? samt mycket mycket mer. Skitkul ju!!!

Kärlet

Kärlet utspelar sig i Jerusalem 1187 och handlar om fyra svenska tempelriddares otroliga upptäckt strax innan Saladin erövrade staden och drev riddarna och den korrupta kristna makten på flykten. Kampen mot Tyska orden, flykten till Europa och vidare upp till Uppsala.

De fyra ryttarna

Detta är den avslutande delen i berättelsen och tar vid i Uppsala 1778. von Linné är i svår knipa, de sju sigillen öppnas, snart rider de fyra ryttarna ut och Armageddon startar.

Målet är att ha en första version (av Kadavret) med nästan allt klart till sommaren för att sedan under hösten jobba med korrektur och dramaturgi. men som jag nämnde, det här fossilet kanske ser helt annorlunda ut än vad jag tror…

Sköt om er och var snälla mot varandra!

Kategorier
familjen Okategoriserade

Kreativitet och stress

/

Det har nästan gått tre år sedan jag senast skrev ett inlägg. Tre år är en lång tid. Ett imperium kan skapas på tre år. En atlantångare eller ett kontorskomplex kan byggas. Par kan skiljas och bli ihop igen. Så vad har hänt i min lilla sfär?

På hösten 2019 började jag ett nytt jobb som stabschef på universitetsgemensam IT på Uppsala universitet. Det är ett spännande jobb men jag insåg inte i förväg hur stressigt det skulle vara i och med det enorma förändringsarbete som låg framför oss. Sedan kom pandemin och som stabschef är jag bland annat ansvarig för krisorganisationen som togs i bruk under våren 2020 -> än mer stress. Så höll det på under 2020. Under 2021 blev jag och Reancy sjuka i Corona under tre veckors tid, där jag tydligen var rätt illa däran och sedan tillbaka till stressen på jobbet.

Nu i början av 2022 har jag givit mig själv ett löfte; att vara lite snällare mot mig själv, försöka hitta kreativiteten och säga nej till extra uppdrag på jobbet. Mitt problem är och kommer nog att vara att jag gillar utmaningar, men ibland blir det faktiskt för mycket. Så nu får jobbet stå tillbaka för mitt riktiga liv, men min underbara familj som jag älskar innerligt och mina hobbies som jag nu ska ta tag i mera. En del i detta blir mitt nästa skrivprojekt som äntligen har börjat få fart, och kanske andra kreativa saker kommer poppa upp också- vem vet?

Så en sak är tydlig – stress dödar kreativitet!

Såg på TV:n idag för övrigt att det finns ett antal punkter som man kan göra själv för att förlänga livet ( för oss över 50 ) . Intressant som tusan:

  • Gå minst 4400 steg om dan (check!)
  • Var optimist (check!)
  • Borsta tänderna och håll munnen i bra skick (check!)
  • Drick 3-4 koppar kaffe om dagen, inte mer och inte mindre (check!)(check!)
  • Drick 1-2 glas vin om dagen, dock max 10 glas i veckan (hmm, jag måste dricka mera …)

Det finns hopp mao 😉

Sköt om er där ute!