Svart Blod – dax för korrektur

Kommer ni ihåg storyn? Här kommer en hisspitch:
Uppsala 1776. Professor Bromelius obducerar i lönndom ett kraftigt avvikande kadaver som knappt kan kallas mänskligt och vars blod verkar kunna återuppväcka lik. Föredettingen von Linné som återhämtar sig efter sitt slaganfall ser möjligheten till en ny art medan Bromelius avser tjäna grova pengar på blodets egenskaper.
Men var ska Bromelius finna ett nyligen dött lik för sina experiment?

Svart blod tar verkligen sin tid att komma fram i ljuset. I januari knackade Lucy på dörren och påpekade att hennes berättelse också måste vara med. Sedan dök bröderna Jakob och Emil upp och jag vet inte ännu varför de är här men något viktigt måste det vara. Maurice, värdshusvärden, påpekade häromdan att han kämpade i det amerikanska frihetskriget under några år runt 1750 tillsammans med huron-indianerna och att Tsaenhoi, den väldige indianen, också arbetar på gästgiveriet. Alla vill de att deras berättelser vävs in i den stora väven. Men nu tror jag att alla som ska vara med har dykt upp så igår skickade jag boken till tryckeriet för en korrektursväng.

Visualisering

Samtidigt har jag jobbat med AI och skapat visuella och grafiska bilder till boken som jag hoppas förstärker berättelsen. Totalt blir det ett tiotal bilder som dyker upp på olika ställen, samtliga skapade med AI-verktygen Midjourney eller Dall-E.

Tryck

Just nu tänker jag mig att det blir tre olika böcker:

• en variant med hårdpärm och alla bilder
• en variant med mjukpärm och alla bilder
• en variant med mjukpärm utan bilder

På så vis kan man själv välja om man vill ”styras” av bilderna eller låta dem utspelas i sitt eget sinne.

Språk, social interaktion och tilltal

Språket har varit väldigt viktigt i boken och jag hoppas att det inte kommer krångla till det allt för mycket för läsaren. Karaktärerna har fått fritt fram att tala (som jag upplever att de gjorde) med 1700-tals röster. Även interaktion mellan dem har fått en mer ålderdomlig touch. Det har varit knepigt att inte låta dem dua varandra eller använda förnamn. Normen var att man tilltalade varandra med efternamn eller helst titel. Jag är helt säker på att jag ändå gjort övertramp här och var men mitt mål är att dialoger och miljö ändå ska kännas någorlunda som 1776.

Framsidan som du ser ovan är den senaste (tack Oscar för bilden) och är AI genererad. Den konkurrerar just nu med Lucy på gästgiveriet som också har en känsla jag gillar, se nedan

Så nu börjar det närma sig. Verkligen närma sig. Jag satsar på Q1, 2024. Vill du läsa en riktigt läskigt spännande historisk skräckis så dröjer det inte länge nu.

Sköt om er så hörs vi snart igen!