Kategorier
Fru Joredals knarkfabrik Kapten Karlsson Bordell skrivande

Bordellen är (nästan) här!

Så har då Kapten Karlssons bordells förvecklingar, fasa och komedi lämnat min hjärnas vinklingar och hamnat på papperssidor med formatet 110×178. Det har varit en trevlig resa, om än ojämn i fart och prestanda. Nu återstår korrektur, korrektur och åter korrektur. Samt en hel del kompletteringar. Det låter tråkigt men är faktiskt den roligaste biten i hela processen:  Skelettet, handlingen och huvudkaraktärerna är på plats. Det som återstår är att göra allt lite fylligare, mer levande, sätta kött på benen så att det blir riktigt saftigt utan att tappa tempo, dramatik eller humor.

Samtidigt har nästa bok i serien redan börjat picka på insidan av mitt skallben. Det var då tusan att man inte kan få lite lugn och ro mellan varven. Nä, nu har jultomten lämnat explosiva paket som spränger Uppsalas rektor i luften,  djurrättsaktivister avrättar professorer och SÄPO jagar som vanligt fel personer.

Jaja men det får bli senare.

Hur går det till att skriva ett sådant här skönliterärt mästerverk? Ja det är ju inte som på TV direkt. Här måste man klämma in skrivandet efter jobbet, mellan mat, tvätt och shopping. Det blir fem minuter här och tio minuter där. Några bokstäver i bilen innan man skall parkera. En mening i hissen ned till garaget. Ett snabbt avbrott i älskogen för att krafsa ned något väsentligt i berättelsen som annars för evigt skulle försvinna ur författarens hjärna.

Men den initiala processen är enkel: Jag intervjuar Majsan och Sigurd för att få ramverket till berättelsen. Därefter får Brynolf och Harry komplettera vad de tror har inträffat. Oftast stämmer Harrys och Majsans vinklingar väl överens medan Brynolf har många luckor i sin tidslinje.

Sedan skriver jag.

När manuset är klart hjälper mina barn samt min ömma moder mig att korrekturläsa och därefter trycker vi boken i källaren på en liten Canon bläckstråleskrivare. Tyvärr klarar den inte pocketformat så när alla sidorna är utskrivna i A4 ägnar vi kopiöst många timmar åt att klippa sidorna så de blir 110x178mm stora. (Vi har väldigt vassa saxar så man måste vara försiktig.)

För att boken skall hänga ihop limmar vi ryggen med Karlssons klister och sedan pressar vi boken under Bonniers samlade encyklopedier i en vecka. För att framsidan skall få den rätta glansiga sidan lackar vi den med genomskinligt lack och sedan torkning igen några dagar.

Tore på ICA Stabby brukar få de första hundra böckerna och sedan skickas de andra ut på vådliga äventyr land och rike runt. Så vem vet, det kanske dyker upp ett ex i en butik nära dig?

[sgmb id=”1″]

Kategorier
Okategoriserade

Fem dagar utan mobil: Dag 5 : Att ha tråkigt räddar ditt liv

Så har det gått fem dagar. Jag har ägnat några dagar extra på att fundera på vad jag lärt mig.

Syften med detta lilla test var inte att se om jag kan leva permanent utan sin mobil utan mera vilka delar av användandet som jag bör avhålla sig ifrån. Med mina stressrelaterade problem så bör jag undvika aktiviteter som leder till en förhöjd stressnivå. Kortisol är inte bra för hjärtat med undantag för om man skall fly från någon tiger eller människoätande lejon. Lyckligtvis finns det få sådana i Uppsala.

Mobilanvändandet excellerar inom vissa områden där jag absolut inte kan se något skäl att inte använda den. Det finns inga bra alternativ. Här finner vi till exempel:

  • Musik
  • Information
  • Telefoni såklart
  • Träning
  • Kost
  • Schemaläggning/planering

Sedan finns det ett mellanskikt. Där är det mera hugget som stucket huruvida dessa appar är av nytto eller bara stressar upp dig är individuellt. Jag tror att vi behöver vara mer lyhörda för vår kropps signaler när det gäller användande av dessa:

  • Sociala medier
  • Email
  • SMS/Chat

För det är ju faktiskt så att du inte behöver vara uppkopplad hela tiden.
Du behöver inte vara tillgänglig 24/7.
Du måste inte svara på det där SMSet inom femton sekunder.
Du behöver inte använda sociala medier när du kör bil.

Nu efter nyår är det dessutom förbjudet att använda mobil i bilen om du inte har  handsfree. Men det vet du väl om?

Slutligen finns det de ultimata stresshöjarna. Spel som på sikt kommer få dig att må riktigt dåligt, sådana som spelas i realtid till exempel. Beteenden där du förjagar dötid med att surfa eller spela på mobilen. Det är faktiskt väldigt farligt. Forskare har visat att våra hjärnor inte klarar av att konstant vara utsatta för en strid ström av intryck, stress och aktiviteter. Den behöver få ha tråkigt och få varva ned.

På sikt kommer detta beteende att orsaka en kraftig ökning i mentala sjukdomar och stressrelaterade dödsfall. Våra barn som vuxit upp med mobilen är mest utsatta. De har blivit matade med digital information sedan de var några få år gamla. Vi ser också en kraftig ökning av mental ohälsa bland våra unga. BUP och psykologimottagningarna på våra sjukhus går på knäna. Ungdomar går in i väggen redan vid tjugo års ålder. Hjärntrötthet är ett nytt ord som inte fanns för några år sedan. Det blir allt vanligare.

Alfons Åbergs mormor sade något väldigt klokt till Alfons när han hade tråkigt:

”Om man inte har tråkigt en stund vet man ju inte när man har kul.”

Och det är ju så. De roligaste stunderna är när man har haft tråkigt ett tag och förväntan hunnits byggas upp för kalaset, festen, resan, biofilmen eller kärleksstunden. Det är så vår hjärna fungerar.
Du har bara en hjärna. Låt den få ha tråkigt.

Det mår den bara bra av.

[sgmb id=”1″]

 

Kategorier
Okategoriserade

Fem dagar utan mobil: Dag 4 : Mobilkrav!

 

Det finns situationer när jag märker att det är svårt, ja nästan omöjligt att klara sig utan min mobil. Det går helt enkelt inte att lösa om jag inte plockar fram den lilla dosan och aktiverar den. Härvidlag fyller den absolut ett syfte:

  • På gymmet: anteckna reps, vikter, maskiner och så vidare. Visst det går att anteckna på papper, men gudars vilken skillnad det är att få ned det digitalt
  • På gymmet eller på löparbanan: Musik. Vad vore världen utan musik? Ja rätt tråkig. Tack Spotify!
  •  Matlagning: recept på mobilen fungerar allra bäst. Jag har provat med papperskopior och stordatorn, men inget slår faktiskt den lilla skärmen på mobilen när man vispar äggvitor eller steker kött.
  • Vägvisning: ni fattar va? Papperskartor är väl nästan utdöda nuförtiden?

Det finns säkert några fler som jag missat.

Appar som däremot aldrig mer kommer att hamna på mobil är sådana som verkar i realtid, s.k. RTS spel. Ofta bygger man upp baser, samlar resurser och angriper andra faktioner på vissa tider. Ett exempel Guns of Glory men det finns flera andra.  Dessa orsakar sömnproblem, stress och en sammanblandning mellan den digitala världen och verkligheten som inte är nyttig.

[sgmb id=”1″]

 

Kategorier
Okategoriserade

Fem dagar utan mobil: Dag 3 : Min mobil – vilken mobil?

Nu på tredje dagen så har jag faktiskt ofta glömt bort att jag har en mobil i fickan. Till min förvåning märker jag att det går att leva ett liv utan mobil. Det funkar inte utan problem, men bättre än jag hade trott.

Talspråk

Det går att umgås utan mobil. Man kan prata med varandra, vilket faktiskt är är otroligt underhållande. När man jämför vad folk säger och det som deras ansikten samtidigt uppvisar finns det ofta en spännande diskrepans som man kan fundera över ett tag:

”Men gudars! Har du gjort den där efterrätten alldeles själv?” säger hon med emfas och tar en tugga av bullen jag tillverkat. Samtidigt visar hennes ansikte upp kräkkänslor och ett visst illamående över sörjan jag serverat.
Sådant är det svårt att få till i ett sms!

Vidröring

Att röra vid varandra är väldigt underskattat. I Japan så har unga människor tappat bort denna kunskap. Istället spelar de alldeles för mycket dataspel och chattar med sina kompisar. Unga killar tycker det är jobbigt med flickvänner eftersom de bara stör dem när de spelar spel. Istället kan man hyra in kvinnor och män som umgås med dig under en timme eller två. Kanske håller hand eller smeker dig på axeln. Absolut inget sex eller sånt, det är alldeles för kladdigt.

Har du rört vid någon idag? Det är en alldeles speciell känsla att röra en annan människa. Undvik dock att beröra vem som helst på stan. Det kan innebära att du blir otrevligt mottagen om du går och smeker någon i tunnelbanan eller i bussen. Undvik också att beröra de erotiska delarna på dig själv eller andra om inte konsensus föreligger och ni inte stör någon annan.

Men dina nära och kära behöver en kram eller en vidröring minst en gång om dagen. Och även du själv, tro det eller ej.  Det är testat och bevisat att människor som vidrör varandra mår bättre. Saknar du någon att röra, skaffa en katt. De djuren gillar definitivt beröring.

Aktivera dig

istället för att ha tråkigt kan man också aktivera sig genom att göra något; knyppla något, måla en tavla, springa ett lopp eller kanske laga lite läckert käk. Det finns inga gränser för vad man kan göra när man har tråkigt. Bara din egen fantasi som vi diskuterade igår.

Använd den.

[sgmb id=”1″]

Kategorier
Okategoriserade

Fem dagar utan mobil: Dag 2 : Överlevnadsstrategier

Nå vad gör man när man inte kan peta på mobilskärmen? När man blir undernärd av matad passiv information? När tristessen smyger sig på? När man med blödande ögon ser sin fru muntert shoppa sjuttioprocentigt nedsatta kläder från förra seklet utan att kunna distrahera sig med en portion Guns & Glory på mobilen?

Skärmshopping

Man tar till olika överlevnadsstrategier. Finns det en skärm i närheten så letar man upp den och glor desperat på den. På shoppingstråt innebär det dessvärre att man blir matad med information om ”DEN FANTASTISKA AVLOPPSRENSAREN NISSE” och hur den gör livet lyckligare för alla inblandade i videon. Drogade brett leende sminkade unga människor dansar omkring och sjunger avloppsrensarens lov.
Men nåja den fyller ju tristessen några sekunder.

I leksaksaffären är det Legofigurer och stelt leende barn som visar upp sin glädje över en figur ihopsatt med fyrkantiga plastbitar varav minst två försvinner innan man kan koppla ihop den första gången. Solnedgångar och aggressiv musik fullbordar reklamen.

Axelgluttande

En annan strategi som kan rekommenderas är att bli matad över axeln från en intet ontet anande person. Det gäller att välja ut sina offer, ehh, informationskanaler rätt. De skall vara kortare än du så att du kan snegla över axeln på dem. samt gärna långsamma så du kan springa ifrån dem om de blir hotfulla när du inkräktar på deras sfär.

Efter identifikation och urval av kanal, ställer man sig lite snett bakom och förflyttar sig sedan långsamt närmare samtidigt som man kikar över axeln. Det bästa är att utföra detta i en tunnelbanevagn för där är den personliga sfären obefintlig och du kan få många värdefulla minuter passiv information matad direkt in i hjärnan.
Det sämsta är att stå bakom dit offer på en åker. Du kan säkert gissa varför.

Fysisk media

Blir du riktigt desperat efter information och tristessjagande finns det en ålderdomlig men icke föraktlig metod som kan användas: Böcker och tidningar. dessa reliker från förra seklet fyller även idag en funktion och är i många avseenden betydligt vassare på att föda din hjärna med intryck. Varför? frågar du. Jo därför att boken tvingar en del av din hjärna att bli mer aktiv. En del som idag förtvinar när alla intryck är kompletta och inte tillåter någon egen frihet. Den kallas för fantasi och du kan säkert hitta mer information om den i ett arkiv någonstans.
Wiki har ett bra avsnitt om det här.

Fantasin tvingar din hjärna att arbeta och du får en fullödig inre upplevelse som triggas av orden från tidningen eller boken. Jag vet att det låter flummigt, men prova!

Datorer

Jag har en drös datorer hemma som har försummats de senaste åren. Nu, utan mobil, så har jag börjat använda dem för att konsumera och hålla mig uppdaterad. det är en markant skillnad mellan en dator och en mobil dock. Datorn använder man för att göra vissa uppgifter och kräver fysisk närvaro på en viss plats. Att spela på datorn är också en uppgift som utförs på plats och som inte utförs på stan eller i shoppingcentret. Det gör det lättare att särskilja uppgiftens art.

Sammanfattning

Det har varit svårare idag att hantera frånvaron av mobil och jag börjar märka hur jag har blivit beroende av den lilla metallklumpen, på ett sätt som inte tilltalar mig. Den skall ju vara ett hjälpmedel, men har i mångt och mycket blivit min egen diktator.

Men som det sagts i många TV-serier: Det är ju en dag imorgon också.