Så har det gått en dag utan mobil. Motivationen är hög och jag har lyckats hålla mig från att peta på den lilla insmickrande skärmen. Det har inte varit lätt. Speciellt fem olika situationer har fått det att klia i pekfingret idag:
De 5 värsta mobilstunderna
-
På toaletten
När man sitter där och gör sina behov så värker det i fingrarna av abstinenens efter den lilla skärmen. Det finns ju inget att göra förutom nummer ett eller två.
Men det finns små ljuspunkter i tillvaron. Toalettklottret är en. Inte visste jag att det fanns så många synonymer på snopp? Och att det fanns gott om telefonnummer till villiga damer och herrar inristade för evigt i toalettdörren. -
När man skall sova
Då måste man ju bara bläddra genom facebook och se hur många likes man fått. Eller kolla vad priset var på den där sudio hörluren. Eller hur gammal Suzanne Reuter är. Inte kan hon vara sextio?
Men jag höll på mig som flickan sa. Fast det var faen mig inte lätt. -
När man väntar på någon
Det är tråkigt att vänta på någon. Det händer ju ingenting och då måste man ju bara ha lite action. Kanske ett litet spel eller?
Nej! Det är då man spanar omkring sig. Kollar in hur lustigt folk beter sig. Varför de går så konstigt, till exempel. -
När man shoppar med frun…
Frun gillar textiler, damkläder, köksutensiler och mjuka saker. Jag är mera en teknikfreak som älskar hårda paket, gärna sådana man kan bygga ihop själv på några timmar. När jag går och shoppar med min älskade fru så gör jag det för att jag älskar henne, inte grejerna hon vill köpa. Gudars vad det kliar i fingrarna för att ta fram mobilen och bara surfa runt lite. Det är ju såååå tråkigt.
-
Okunskap…
När man banne mig inte kommer ihåg vem som hade huvudrollerna i någon av Quentin Tarantinos filmer. Då måste man ju bara googla fram namnet eller hur? Att läsa det i en bok eller fråga någon som vet är ju löjligt. Google har svaret.
Men att inte använda mobilen har också en positiv påverkan.
- Jag känner mig faktiskt mindre stressad.
- Jag uppfattar fler saker i min omgivning.
- Jag förstår vad min fru försöker säga till mig och vissa delar fastnar till och med i min skalle.
Jag har börjat peta på det som kallas mindfulness, att vara närvarande i nuet. Förståelsen är bara i sitt bara i sitt embryonala stadium ännu, men vem vet; Det kanske blir en vacker fjäril innan de fem dagarna är slut?
[sgmb id=”1″]