Kategorier
hälsa Mesopotamien

Lathet är mänsklighetens främsta egenskap

Nu undrar du säkert vad jag menar med detta. Att lathet skulle vara något bra? Är det inte snarare så att vi ser ner på lata människor? Att vi ser upp till dem som jobbar dygnet runt och kanske bara sover några timmar om dygnet? Steve Jobs som aldrig duschade och troligtvis luktade vedervärdigt sov max några timmar per dygn. Han var en arbetsnarkoman och ett ideal för många. Men Steve Jobs var också lat. Han designade exempelvis mobiltelefonerna så att antalet knapptryckningar för att göra något var minimalt.

Alla vi människor är lata. Det är inbyggt i vår kropp. Det är faktiskt en livsavgörande egenskap. Utan den hade vi aldrig överlevt. Har du tänkt på de belagda gångstigarna som byggherrar och arkitekter designar i nya villområden. Det är estetiskt vackra gångstigar som böljar fram och tillbaka mellan radhusen och buskagen. Men sedan viker det av en nedtrampad lerig stig från gångvägen ut till en busshållplats eller ett parkeringshus. Som av tusentals fötter, en myriad myror som trampat ned gräset till lera. Där har latheten klivit fram i ljuset. Man sparar några steg på att gena.

Vem var det som uppfann hjulet? Jo en lat person såklart. Hen bodde i Mesopotamien för sextusen år sedan. Ett samhälle som var strikt organiserat med olika samhällsgrupper med prästerna högst upp i hierarkin. Samhället var beroende av odlingarna. Städerna var gigantiskt stora, huvudstaden Ur hade vid den tiden 40 000 invåndare. Bönderna behövde frakta spannmål till staden från den omgivande landsbygden och då kom hen på att hjulet möjliggjorde att hen kunde frakta mer spannmål till lägre energi. Hen sparade på energin.

Lathet är helt enkelt vår inbyggda förmåga att se möjligheter till att spara energi. Men inte ur samhällssynpunkt. Nej, förmågan är rent egocentriskt. Men likväl fortplantar sig effekterna utåt till samhället och det skapas fordon som vi kan frakta oss i, videokonferenser så vi slipper flytta oss ur stolen, hissar för att ta oss upp i byggnader, osv. Utan lathet hade vi inte haft dessa civilisationens yttersta hjälpmedel.

Men latheten eller förmågan att spara energi är faktiskt än mer intrikat. Din kropp jobbar hela tiden för att spara energi. Oavsett om du sitter eller står så sker en konstant ström av små kommandon till dina muskler för att minimera energiförbrukningen (Läs mera om det här). På så vis får hjärnan maximal tillgång till energi. Hade du inte haft denna styrmekanism hade all energi åtgått till dina muskler och vi hade förvirrat sprungit omkring och inte fattat någonting.

Det här är något som det forskas på väldigt mycket just nu. Hur skall man utnyttja denna styrmekanism? För styrketräning till exempel. Eller konditionsträning. Din kropp motverkar ju onekligen dina tankar om svällande muskler eller maratonlopp. Det finns några trick. Vill du löpträna? Spring baklänges. Jo det är sant. Spring baklänges. Då rör du muskler på ett annorlunda sätt. Ditt styrsystem blir förvirrat och när det försöker minimera energiåtgången vet det inte vilka rattar den skall vrida på. Baklänges löpning förbrukar upp till åtta gånger mer energi än framlänges löpning. Dessutom stärker det magmusklerna, förbättrar din hållning. Vissa anser att det dessutom är bra för hjärta och lungor men jag har inte sett någon medicinsk studie på det. I Japan är det rätt vanligt och kallas för retro running. Jag har hittat två studier om hälsoeffekter 2014 och 2016 som du kan läsa om du vill fördjupa dig i det.
Sedan är det helt klart att om du skall springa baklänges, gör det på en inhägnad bana och inte ute i trafiken.

Latheten innebär också att vi har lättare att slå oss ned och slappa än att motionera. Vår kropp är utformad för att jaga byten vid behov och därefter vill den helst ta det lugnt framför brasan. Samtidigt omvandlas också muskler till energi om de inte används. Allt för att din hjärna skall få den energi den behöver.

Så vad är lösningen? Förståelse för hur just du beter dig är steg ett. Vi är inte alla stöpta i samma form. Nästa steg är att utforma din verklighet efter dina mål och förutsättningar.

Vad vill du göra med din lathet?

[sgmb id=”1″]

Kategorier
Okategoriserade

Spring ut ur bubblan!

Jag hamnar regelbundet i något jag kallar för bubblan. Det är ett tillstånd där jag inte känner något och upplever en allmän apati, en slags livsleda. Men det syns inte. Jag fungerar som vanligt utåt och kan skratta och gråta eller interagera med andra. På jobbet gör jag det jag ska men inte mera. Jag känner mig frånkopplad och utanför. Som om jag ser på världen genom ett genomskinligt lager. Det skimrar och allt är lite otydligt. Jag har svårt att känna lukter och den mesta maten smakar ingenting. Jag har svårt att ta tag i saker. Att driva något.

Jag antar att det är en form av depression. Det sammanfaller ofta med att jag är klar med något. En bok. Ett projekt. En resa som jag utfört.

Det kan också triggas av en känsla av misslyckande, när jag inte lyckas uppnå mina mål eller känner att jag fastnat i min livsvandring. Det är svårt att bryta sig ut ur. Jag säger till mig själv: Sluta nu! Ta tag i det!
Men jag kan inte. Jag är fast i bubblan och ingenting betyder något.
Hur bryter jag mig loss? Hur kommer jag ut? Inte ur garderoben utan ur min bubbla?

Idag lyckades jag komma loss och det är därför jag skriver detta. Jag är så lycklig att vara ute i verkligheten igen. Det finns några olika sätt som jag testat och som har potentialen att hjälpa till:

Motion

Så enkelt och så kraftfullt. Nu när jag funderat på varför jag hamnade i bubblan sist kan jag se att det är relaterat till när jag slutade träna för någon månad sedan. Motion frigör endorfiner och är psykiskt väldigt välgörande. Att motionera i naturen är ännu bättre. Människan är gjord för att leva i samklang med naturen. Springa på jord och gräs eller än bättre på en strand. Idag sprang jag i 24 minuter och redan efter tio minuter kickade endorfiner in. Jag kände mig lycklig. Jag sprang vidare och upptäckte att musiken jag lyssnade på fick mig att gråta. Jag kände något!

Att banta

Det låter väldigt konstigt men bantning funkar också på mig. Speciellt om jag svälter. Allt luktar så gott när man svälter. Allt smakar så gott när man äter något. Att banta (när man lyckas) ger också en inre tillfredsställelse att man gör något för sig själv. Precis på samma sätt som man känner sig framgångsrik när man tränat ett pass. Haha! Jag lyckades springa en liten bit idag. Jag skötte om mig själv!

Skriva

Om jag lyckas skriva något mår jag också bättre. Speciellt om jag har flyt och efteråt ser på texten och frågar mig själv om det verkligen var jag som skrev allt det där spännande eller humoristiska eller bara skruvade texterna.

Idag var det som sagt motionen som fick mig ut ur bubblan och det känns så skönt. Jag är närvarande igen. I nuet. I verkligheten.

Jag hoppas att du också mår bra. I annat fall kan en lite motionsrunda kanske hjälpa till?

Kramar i massor!

[sgmb id=”1″]

Kategorier
husbil

Vi ska bli med husbil!

Det där med husbil är en långdragen historia för mig och min älskade fru. Vi har nog snackat om det i tio år. Mycket snack men lite verkstad med andra ord. Innerst inne har jag väl själv varit mer intresserad av en båt men nu har jag fallit till föga även för en fritidsfarkost med fyra hjul.

Men det är inte helt enkelt att välja, speciellt inte om man som undertecknad är oskuld inom husbilsbranschen. Det dröjde inte länge innan ögonen gick i kors inför alla termer, standarder, märken, motorer, layouter och textilier. Hugaligen! Vi har ännu inte valt husbil men vi börjar närma oss ett val. Sedan kommer vi säkert ångra oss. De flesta byter tydligen bil inom ett år. Vi får väl se vad som händer…

Man kan knappast säga att vägen framåt mot detta val har varit spikrak. Snarare som en slingrig skogsväg där man till slut finner sig stående framför en stor sten och blir tvungen att backa tre kilometer medan buskarna på sidan av vägen skrapar sönder lacken och gnager i skägget. Därefter borstar man flisorna, spindlarna och dammet ur ögonen, vrider på ratten och kör in på en biväg.
Bara för att sju kilometer senare finna att vägen slutar framför ett brant stup. Men var det inte en liten lerig åkerstig några hundra meter bakåt?

Vi började så smått med att besluta att vi ville ha en dubbelsäng, en dörr in till sovrummet och sedan skulle man kunna gå på toa både från oss samt eventuella gäster utan att störa varandra. Vi hittade en hel del bilar som verkade helt fantastiska! Ända tills vi klev in i dem och insåg att vi inte kunde vända oss om i dem utan att kramas. Inget fel i det men kanske inte riktigt det vi var ute efter.
Jag hittade en bil som hette Chausson 728 EB. Fantastisk layout och precis allt det som vi sökte efter. Jublande berättade jag den glada nyheten för hustrun att nu behövde vi inte leta längre. Jag hade hittat den perfekta husbilen som mötte alla hennes önskemål. Vi åkte fem mil för att titta på den. Förväntansfullt öppnade jag dörren och hjälpte hustrun in. Hon såg sig om under cirka tre sekunder och gav sedan sitt omdöme:
”Den är trång och textilerna är fula och hur skall man kunna sitta och skita på toaletten?”
Inför den åsikten var det bara att böja sig.

Vad finns det då för husbilar?

  • Vi har alkovbilar, dvs de med ett extra sovutrymme ovanför förarhytten. De verkar vara på väg bort. Kanske för att det blir för högt luftmotstånd och därmed bensinförbrukning? Vad vet jag. De rymmer hela fotbollslag.
  • Sedan har vi halvintegrerade med eller utan taksäng. En halvintegrerad husbil innebär att tillverkaren tar ett lastbilschassi, behåller förarhytten och bygger sedan ett skåp bakom. En taksäng hissar man ned när man skall knoppa. Oftast över dinetten, så då kan man sova två extra i bilen. Den vanligaste modellen idag.
  • Helintegrerade är i princip små bussar och hela chassiet är i ett stycke. Dyra och därmed inte intressanta för oss.
  • Sist och absolut minst har vi plåtisar, vilket är korta husbilar, storlek förlängd folkabuss. Lite för små för oss.

Men det finns mer…

  • De flesta husbilar är byggda på ett chassi som bara tillåter 3,5ton totalvikt vilket innebär att om man har fem passagerare kanska kan lasta 100 kg. Inte mycket om man som hustrun älskar polerade stenar, obskyra vinflaskor och sand i säck från badstranden. Men det går att beställa chassin så man kan lasta 300kg extra. Kräver rätt typ av körkort..
  • Många städer i Tyskland kräver att bilarna uppfyller Euro 5/6. Har du en äldre bil får du alltså inte köra in i staden. Knepigt med äldre bilar mao.
  • Markis, parkvarnare, värme i bilen, frysskydd är ofta tillval, men väldigt bra att ha.
  •  De flesta husbilar är registrerade för fyra passagerare inklusive föraren. Men det går ofta att beställa en extra passagerarplats, men inte i efterskott.
  • Sängvarianter finns det många av: Fransk, dubbel, Queenbed, våning, alkov samt höga och låga långbäddar. Suck. Vad är bäst egentligen?

Bilen får inte kosta för mycket. Vi vill ha fem åkande och möjlighet för fem att sova i husbilen. Samtidigt är det nog så att det för det mesta är hustrun och undertecknad som åker i fordonet. Halvintegrerat verkar bäst och när det gäller sovande så är nästan alla sängar smala och korta. Vi har valt varsin bädd som man kan bädda ihop till en större bädd om lusten faller på….

Köken i den här prisklassen är i princip obefintliga och kylskåpen rymmer tre liter mjölk, en köttbit och några öl. Kanske en flaska champagne. Vi får se hur vi överlever.

Vi har besökt, provlegat och funderat på kanske hundra olika husbilar. Så klev vi in i en bil som kändes helt rätt från början. Den var perfekt förutom prislappen. Vi suckade, reviderade våra krav och besökte ytterligare några hundra tills vi på en grusig plan klev in i en husbil som jag redan dömt ut som opraktisk  och helt fel. Den är nu i toppen av vår lista. Tillsammans med två andra.

Imorgon skall vi välja. Det skall bli spännande.

Varning för husbilsoskulder ute på vägarna!

[sgmb id=”1″]

Kategorier
Den tredje sfären skrivande

Nu finns jag på wattpad!

Wattpad?
Vad i hela världen är Wattpad?

Wattpad är en social plattform för alla som läser och skriver. I USA har de cirka 25 miljoner följare, i Sverige betydligt färre. På Wattpad publiceras böcker och noveller seriellt, oftast ett avsnitt per vecka. Det är gratis att publicera och gratis att läsa allt som finns på wattpad.

Jag kommer att lägga upp Magins två ansikten på Wattpad. Även en del noveller och poesi som inte har någon annan lämplig plats kommer publiceras där. Välkommen dit och prenumerera på mina verk!

[sgmb id=”1″]

Kategorier
Fru Joredals knarkfabrik Kapten Karlsson Bordell skrivande

Bordellen är (nästan) här!

Så har då Kapten Karlssons bordells förvecklingar, fasa och komedi lämnat min hjärnas vinklingar och hamnat på papperssidor med formatet 110×178. Det har varit en trevlig resa, om än ojämn i fart och prestanda. Nu återstår korrektur, korrektur och åter korrektur. Samt en hel del kompletteringar. Det låter tråkigt men är faktiskt den roligaste biten i hela processen:  Skelettet, handlingen och huvudkaraktärerna är på plats. Det som återstår är att göra allt lite fylligare, mer levande, sätta kött på benen så att det blir riktigt saftigt utan att tappa tempo, dramatik eller humor.

Samtidigt har nästa bok i serien redan börjat picka på insidan av mitt skallben. Det var då tusan att man inte kan få lite lugn och ro mellan varven. Nä, nu har jultomten lämnat explosiva paket som spränger Uppsalas rektor i luften,  djurrättsaktivister avrättar professorer och SÄPO jagar som vanligt fel personer.

Jaja men det får bli senare.

Hur går det till att skriva ett sådant här skönliterärt mästerverk? Ja det är ju inte som på TV direkt. Här måste man klämma in skrivandet efter jobbet, mellan mat, tvätt och shopping. Det blir fem minuter här och tio minuter där. Några bokstäver i bilen innan man skall parkera. En mening i hissen ned till garaget. Ett snabbt avbrott i älskogen för att krafsa ned något väsentligt i berättelsen som annars för evigt skulle försvinna ur författarens hjärna.

Men den initiala processen är enkel: Jag intervjuar Majsan och Sigurd för att få ramverket till berättelsen. Därefter får Brynolf och Harry komplettera vad de tror har inträffat. Oftast stämmer Harrys och Majsans vinklingar väl överens medan Brynolf har många luckor i sin tidslinje.

Sedan skriver jag.

När manuset är klart hjälper mina barn samt min ömma moder mig att korrekturläsa och därefter trycker vi boken i källaren på en liten Canon bläckstråleskrivare. Tyvärr klarar den inte pocketformat så när alla sidorna är utskrivna i A4 ägnar vi kopiöst många timmar åt att klippa sidorna så de blir 110x178mm stora. (Vi har väldigt vassa saxar så man måste vara försiktig.)

För att boken skall hänga ihop limmar vi ryggen med Karlssons klister och sedan pressar vi boken under Bonniers samlade encyklopedier i en vecka. För att framsidan skall få den rätta glansiga sidan lackar vi den med genomskinligt lack och sedan torkning igen några dagar.

Tore på ICA Stabby brukar få de första hundra böckerna och sedan skickas de andra ut på vådliga äventyr land och rike runt. Så vem vet, det kanske dyker upp ett ex i en butik nära dig?

[sgmb id=”1″]