Årets sista resa

18 oktober

Flyttfåglarna har siktet inställt på varmare nejder och de V-formade fågelstrecken siktas numera med full fart söderut. Gula och röda blad täcker vägarna och nätterna är kyliga. Mössen lämnar sina åkrar och flyttar inomhus. Hittar de en husbil så varför inte kila in där? Tydligen finns det hål och springor i alla husbilars chassin. Förrförra året hade vi möss som käkade sönder säkerhetsbältet. Det kostade 5000 spänn. Förra året stod bilen inomhus i Gimo och då hade vi faktiskt inte en enda mus i bilen. I år däremot har det varit spring under köket och på andra ställen. Fyra möss fångade hittills. Med vad? Musfällor såklart, sju stycken utspridda inne i bilen!

Vi har förr om åren inte använt husbilen efter den första oktober men i år har vi brutit trenden. Nu i helgen blir det dock sista resan för i år. Idag har vi hämtat barnbarnet i Nykil och satt kosan mot Malmö där äldsta dottern med son ska tävla i Crossfit. Vi har bokat plats i Limhamn. Enligt Google maps ska resan ta fyra timmar, men av outgrundliga skäl brukar våra resor sällan vara så snabba. Det kan bero på att vi upptäcker häftiga saker på resan, långa och njutbara kisspauser, för att inte nämna kaffe och matstoppen.
Så blev fallet även denna gång.

Vi började resan med en avstickare till Narr. Du kommer väl ihåg Narr? Chokladfabriken med fri avsmakning vid Ödeshög? Som vi besökte i somras?
Här finns det som sagt fri avsmakning på höstens smaker och precis som förra gången gick vi bananas på alla smakerna. Denna gång var vi ensamma i butiken. Det smakades på chokladkulor i alla de smaker, fyllda med lakrits, mandel eller annat gottis. Till slut var jag tvungen att avbryta då magen stod i fyra hörn och jag faktiskt började må lite illa. Men barnbarnet och hustrun smaskade friskt på.
Det gäller att passa på när det är gratis.

Efter att ha fyllt krävan samt en påse med gotter styrde vi kosan trehundra meter längre bort och parkerade på nytt. Nu hamnade vi en handelsplats av den gamla sorten. Här fanns det allt möjligt. Begagnade militärcyklar, gungor, hoppmattor, mopeder och verktyg. Ett flygplan stod uppallat på en träställning, kanske till salu.
Bakdelen på en kossa skymtade ned mot en liten damm.
Vi gick in.

Nedervåningen var full av pryttlar från olika konkurslager eller andra inköp såsom rökskadade varor. Vi gick in genom en smal dörr och fann ett hangarliknande utrymme fullt med tyger och kläder. Längst in såg vi något blänka och glimra. Andlösa närmade vi oss och klev in i en hyllning till julen, fullproppade med granar, belysningar, tomtar och renar. En snögubbe lyfte på hatten åt oss medan Jultomten själv i full storlek tronade i sin släde och kikade ner på oss. Här fick hustrun behärska sig för att inte köpa hela rasket. Men så bet hon ihop käkarna . ”Vi kan väl åka hit fler gånger”, frågade hon med en vädjande blick, och då smälte hela jag och rann ut på golvet. Så ja det blir nog fler turer hit.
Billigt var det ju också.

En liten skylt fångade vårt intresse: ”Missa inte övervåningen!” En smal trappa ledde upp till flera stora rum fullproppade med spännande aktiviteter. Inte loppis-kvalitet utan snäppet uppåt och till bra priser även här. Nu fick jag bita ihop käften och plånboken och tvingade mig att stappla nerför trappan innan jag fyllt husbilen med allehanda roliga saker.

En timme försenad vände vi fören mot Malmö och åtta timmar efter avresan och dubbla tiden mot Google anlände vi till Limhamns marina där vi nu står parkerade 50 meter från vattnet. Månen är uppe och det är sådär lite trolskt och vackert.

Vi plockar fram råvarorna till middagen och snart är köttfärsen stekt, grönsakerna hackade, bananerna skivade och tacosskal och tortillas framdukade. Snart kommer dottern och resten av hennes familj och då ska vi supera á la Mexico.

För det är ju faktiskt fredag.