Kategorier
Crippes betraktelser

Bok såld!

5 september

Jag har sålt en bok igen!

Jag har mina böcker på Ad Libris, mfl portaler och ibland, utan att jag har marknadsfört något så trillar det in en beställning. Någon vänlig själ har råkat hitta en av mina böcker och blivit intresserad av att läsa den. Det är inte lätt att hitta just mina böcker på adLibris. De har 15 miljoner (!) titlar och att hitta mina böcker bland alla dessa måste vara som att leta efter en nål i en höstack. Så det är jätteroligt när det inträffar.

Jag har som du käre läsare vet tänkt att marknadsföra böckerna nu i höst via digitala medier, men jag har inte riktigt kommit igång än.
(årets understatment)
Då kanske jag kan sälja tiotals, kanske hundratals böcker till hugade läsare över hela Sveriges avlånga land! Men det gäller att komma igång och som många andra författare är jag skitdålig på att marknadsföra mig själv…

När en beställning kommer in så blir det pyssel. Det ska beställas fraktsedlar, paketeras, läggas på lådan och skickas ut fakturor. Gör man sådant varje dag så är det nog inga problem, men för en annan som hinner glömma bort de olika stegen mellan varje inköp är det som att upptäcka månen på nytt varje gång.
”Hur sjutton gjorde jag förra gången? Ska inköpsordernumret vara där eller i det fältet? Ska jag skicka med följesedel eller inte? Var det inte något problem med den förra gången?”
Och så lägger jag pannan i veck och ser sådär riktigt intellektuell ut ett tag innan jag slappnar av och ser ut som vanligt.

Därefter skrivs det ut, klipps och klistras och svärs långa eder när jag skär mig på saxen och måste hämta plåstret som naturligtvis ligger längst in i städskåpet så den gamla dammsugaren som ska slängas måste rivas ut igen och då ramlar den på golvet så allt gammalt damm rinner ut, varvid jag tar den nya dammsugaren och suger upp och så fortgår det tills paketet är klart och ihoplimmat, förhoppningsvis utan blodfläckar.

Stolt bär jag bort den i hallen och lägger den på sen synlig plats så jag kan lägga den på lådan imorgon, men det glömmer jag och så kommer jag ihåg det på kvällen och får springa ut i mörkret innan Folkes Livs, som är den enda butiken inom två mil som tar emot Schenker, stänger. Det är mörkt när jag vänder åter och då börjar det alltid regna och mörka skuggor, kanske varulvar, förföljer mig så att det plaskas obehagligt bakom min rygg. Jag går, nästan springer hela vägen hem med rädsla i bröstet och kommer hem och blir liggande en vecka i hosta och lungödem och min ömma hustru baddar min heta panna och förbannar den dag jag fattade pennan och började skriva.

Det är tungt att vara författare ibland.


Upptäck mer från Christer Rindebratt

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Upptäck mer från Christer Rindebratt

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa