Nå vad gör man när man inte kan peta på mobilskärmen? När man blir undernärd av matad passiv information? När tristessen smyger sig på? När man med blödande ögon ser sin fru muntert shoppa sjuttioprocentigt nedsatta kläder från förra seklet utan att kunna distrahera sig med en portion Guns & Glory på mobilen?
Skärmshopping
Man tar till olika överlevnadsstrategier. Finns det en skärm i närheten så letar man upp den och glor desperat på den. På shoppingstråt innebär det dessvärre att man blir matad med information om ”DEN FANTASTISKA AVLOPPSRENSAREN NISSE” och hur den gör livet lyckligare för alla inblandade i videon. Drogade brett leende sminkade unga människor dansar omkring och sjunger avloppsrensarens lov.
Men nåja den fyller ju tristessen några sekunder.
I leksaksaffären är det Legofigurer och stelt leende barn som visar upp sin glädje över en figur ihopsatt med fyrkantiga plastbitar varav minst två försvinner innan man kan koppla ihop den första gången. Solnedgångar och aggressiv musik fullbordar reklamen.
Axelgluttande
En annan strategi som kan rekommenderas är att bli matad över axeln från en intet ontet anande person. Det gäller att välja ut sina offer, ehh, informationskanaler rätt. De skall vara kortare än du så att du kan snegla över axeln på dem. samt gärna långsamma så du kan springa ifrån dem om de blir hotfulla när du inkräktar på deras sfär.
Efter identifikation och urval av kanal, ställer man sig lite snett bakom och förflyttar sig sedan långsamt närmare samtidigt som man kikar över axeln. Det bästa är att utföra detta i en tunnelbanevagn för där är den personliga sfären obefintlig och du kan få många värdefulla minuter passiv information matad direkt in i hjärnan.
Det sämsta är att stå bakom dit offer på en åker. Du kan säkert gissa varför.
Fysisk media
Blir du riktigt desperat efter information och tristessjagande finns det en ålderdomlig men icke föraktlig metod som kan användas: Böcker och tidningar. dessa reliker från förra seklet fyller även idag en funktion och är i många avseenden betydligt vassare på att föda din hjärna med intryck. Varför? frågar du. Jo därför att boken tvingar en del av din hjärna att bli mer aktiv. En del som idag förtvinar när alla intryck är kompletta och inte tillåter någon egen frihet. Den kallas för fantasi och du kan säkert hitta mer information om den i ett arkiv någonstans.
Wiki har ett bra avsnitt om det här.
Fantasin tvingar din hjärna att arbeta och du får en fullödig inre upplevelse som triggas av orden från tidningen eller boken. Jag vet att det låter flummigt, men prova!
Datorer
Jag har en drös datorer hemma som har försummats de senaste åren. Nu, utan mobil, så har jag börjat använda dem för att konsumera och hålla mig uppdaterad. det är en markant skillnad mellan en dator och en mobil dock. Datorn använder man för att göra vissa uppgifter och kräver fysisk närvaro på en viss plats. Att spela på datorn är också en uppgift som utförs på plats och som inte utförs på stan eller i shoppingcentret. Det gör det lättare att särskilja uppgiftens art.
Sammanfattning
Det har varit svårare idag att hantera frånvaron av mobil och jag börjar märka hur jag har blivit beroende av den lilla metallklumpen, på ett sätt som inte tilltalar mig. Den skall ju vara ett hjälpmedel, men har i mångt och mycket blivit min egen diktator.
Men som det sagts i många TV-serier: Det är ju en dag imorgon också.
Idag insåg jag återigen att mobilen styr mitt liv. Varje ögonblick som jag inte är upptagen med något så fumlar jag efter mobilen för att surfa, spela eller bara kontrollera om någon skickat något till mig. Tänk om jag missar ett SMS? Eller en nyhet? Eller inte kan bygga den där borgen i spelet som bara kostar pengar om jag vill förkorta tiden det tar att samla resurser?
Ni fick läsa inledningen till Kapten Karlssons Bordell i förra inlägget. Nu skriver jag vidare. Mycket av händelserna utspelas under 1974. Det är fantastiskt roligt att fundera kring vad som hände då och hur jag upplevde den tiden.
Själv var jag nybliven tonåring med fjunig haka och utsvängda byxor. Blå och Gul var det hetaste jeansmärket på den tiden och låg på gamla porrgatan i Stockholm, nere vid stationen. Jag hade normalt inte råd med sånt men fick faktiskt ett par. Fantastisk upplevelse. Jag hämtade ut ett par som skulle passa och fick sedan ligga på rygg i provningsrummet för att överhuvudtaget kunna dra på mig jeansen. De satt tätt. Tajt var ordet. Mina privata delar klämdes ihop och plattades ut. Om man blev upphetsad, ni vet, gjorde det ont. Inte gick det att äta speciellt mycket heller. Men snygga var de med utsvängda ben.
Steg 1