Kategorier
Crippes betraktelser

När huve’t är dumt får kroppen lida

1 september

En annan är ju inte purung direkt och kroppen har fått stryk genom åren. Det som har strulat mest är ryggen. Med två, tre diskbråck så är den inte i särskilt bra form. Det har gått så långt att jag inte kan sitta ned och jobba utan att få kraftiga smärtor i ryggen. Så jag står. Och står. Men ibland kan man inte stå. På möten, konferenser, seminarier, eller när jag kör bil. När vi åkte runt i Europa i somras var jag innan resan orolig för hur det skulle gå, men det visade sig fungera rätt väl. Konstigt nog. Det måste vara chaufförstolarna i husbilen som funkar bättre än vanliga bilstolar.
Jag antar att lastbilstillverkarna har bra koll på sina kunders ryggar.

Men så igår upptäckte jag att det finns ännu en position man inte bör sitta i någon längre stund. På durken, i en båt som är 440 cm lång och som drivs fram genom vattnet med åror. Det började lite försiktigt med ömhet i korsryggen, som sedan spred sig till hela nedre ryggen som värkte.

Men vi fiskade på och jag svalde Alvedon efter Alvedon för att hålla smärtan stången. När vi så slutligen bröt för natten så var ryggen som ett enda stort sår. Tyvärr var jag nog inte så trevlig och det ber jag alla om ursäkt för. Ryggproblem är skit.

Dottern vill gärna att vi fiskar mera och jag hänger gärna på. Det är så roligt att göra saker tillsammans med henne, ja med alla mina barn. Jag är superglad så länge de vill ha med en gammal sur gubbe.

Men nästa gång vi åker ut med en båt så ska den ha en ergonomisk snurrbar stol eller vara så stabil att jag kan stå och fiska!

Idag har vi firat Hustruns bästa vän som fyllde år. Vi bjöds på fantastisk mat och mycket trevligt sällskap. Jag hamnade såklart i gubbhörnan där vi diskuterade bilar, sjukdomar och jobb. Som gubbar gör.

Våra familjer har varit tillsammans i alla år och våra och deras barn har vuxit upp tillsammans. Som en enda stor familj. Deras barn känns som våra och vice versa. Vi firar varandras födelsedagar, gör resor tillsammans och träffas.

Det känns väldigt bra.


Upptäck mer från Christer Rindebratt

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Upptäck mer från Christer Rindebratt

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa