Kategorier
Crippes betraktelser

Viktkris och dåliga nyheter

12 augusti

Det har varit en sommar med mycket mat och dryck, speciellt under vår resa i Europa. I våras hade jag strikt koll på vad jag åt och låg på 86 kilo före sommarens eskapader. Nu dagen innan jag ska börja jobba var det dags att se hur illa det gått.

Jag ställde mig på vågen och blundade. Visst knirrade och knarrade det lite extra? Jag öppnade ena ögat och kikade nedåt. Vågens display var svart. Var batteriet slut eller hade vikten fått displayen att explodera?

Jag klev av och sedan upp på vågen igen, kikade nedåt och innan jag hann blunda brände sig siffrorna för evigt fast på näthinnan. 91 kilo! Jag har gått upp fem kilo under sommaren! 

Det kan förklara varför hissen gnisslar när jag åker den, varför bilen börjat dra mer bensin, sängen sluttar utåt och byxorna inte längre passar. I husbilen har hustrun klagat över att hon hela tiden rullar ut ur sängen, mot mig. Nu förstår jag:

Jag är som ett svart hål med enorm massa som drar till sig lös materia.  Snart har jag säkert små miniplaneter som roterar runt min klotrunda kropp. Gravitationen har skapat en egen atmosfär nära min kropp som ger liv åt invånarna på min hud. Små, små kryp spankulerar omkring på min kropp, skapar små samhällen och bygger vägar och skyskrapor i min navel.

Fem kilo!
Arggh!
Jag har vägt 112 kilo tidigare och har svurit på att aldrig väga så mycket igen. Nånsin. Min gräns går vid 90 kilo. Så nu är det dags att bli av med överskottet!
To be continued…

Lite senare ringer det i telefonen. Det är min närmaste chef. Han låter nere.
”Jag ber om ursäkt för att jag stör på din lediga dag”, säger han.
”Ingen fara”, säger jag.
Han harklar sig och rösten blir spänd.
”Jag har dåliga nyheter.”

Det visar sig att en av mina kollegor hastigt och oväntat har gått bort. Jag är i chock. Han var i min ålder och vi båda jobbade bara tre dagar i veckan. Jag vet att han såg fram emot att gå i pension om några få år. Såvitt jag vet var han helt frisk och därför blev det så chockartat.
Hans hjärta slutade helt enkelt att slå.

Mina tankar är med hans familj och vänner.

Livet är skört, och en sådan här händelse gör detta extra tydligt. För mig så känns det extra mycket just därför att våra liv var så lika. Det gäller att ta vara på den tid man har kvar för den är inte obegränsad. Så passa på att njut av livet. För även om ”Carpe Diem” är ett uttjatat uttryck så ligger det något i innebörden.
Fånga dagen.

Sedan ringer den nyblivna trettioåringen och berättar att de just upptäckt att de har vattenläckage i köket! Stackarna! Golvet behöver troligtvis brytas upp och göras om.
För drygt tjugo år sedan hade jag och hustrun liknande problem i vårt hus från 1850. Jag ryckte ut golvet och gjorde om allt själv samt installerade värme i golvet. Jag tycker det är kul att renovera gamla hus. Ingenting är rakt i ett gammalt hus och det innebär att man inte behöver vara så noga. Huvudsaken är att det är tätt.

Det kommer säkert bli lite strul nu under renoveringen men bara de fokuserar på hur fint det kommer att bli när det är klart så kommer det bli kul att göra om köket efter deras eget huvud.

Jag är helt övertygad om att det nya köket kommer bli suveränt!

Vill du läsa mera? Kolla in min webshop!


Upptäck mer från Christer Rindebratt

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Upptäck mer från Christer Rindebratt

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa