30 juli
Vi vaknade och så var den dagen förstörd!
Nej så var det inte!
Vi vaknade och mådde rätt bra. Igår när vi kom var det rätt mörkt och vi visste egentligen inte var vi var. Men vet du vad? Vi hade anlänt till Teutoburgskogen, du vet där romarna fick spö av germanerna år 9 ad? Och som jag berättade så hade currywürsten (eller snarare dess föregångare) en starkt bidragande orsak till segern. Men nu här på plats i Bad Bentheim så finns det en annan rätt som konkurrerar om detta: Flammenküchen!
Det påminner om pizza, men har en tunn krispig botten och är laddad med godsaker uppepå. Kan tänka mig att germanerna käkade den efter de hade spöat romarna som en festrätt och currywursten före!
I Bad Bentheim ligger slottet Burg Bentheim med anor från 1050. Här är ett slott som utstått belägringar, erövrats under trettioåriga kriget, kämpats om under sjudagars kriget, med en vibrerande historia. Det var skithäftigt att få undersöka dess torn och tinnar, klättra uppför smala rangliga trätrappor och nerför branta stentrappor till fängelsehålor och krutförråd. Väl värt ett besök för 8€ styck.
Och utsikten är fantastisk!
Termometern kliver uppåt 29 grader och tanken att utforska Hamburg i denna värme har fått oss att revidera vår plan. Som Sun Tzu borde ha sagt: ingen plan överlever att möta verkligheten. Och så även nu. Vi pallar inte att svettas i timtals i 29 graders värme. Istället drar vi norrut idag, så det får bli en resdag.
Innan vi ska åka upptäcker jag något som får mig att bli alldeles svag i knävecken. På morronen hade grannen åkt iväg utan att vi märkte det och istället hade en Dethleffs parkerat där. En Dethleffs Alpa. En 6820 integrerad, precis den bil jag suktat efter i två månader nu! Så snygg!
Jag beger mig genast över till grannarna och introducerar mig. Tyvärr pratar de bara tyska (surprise?) men med teckenspråk får jag dem att förstå att jag älskar deras bil av hela mitt hjärta.
De bjuder in mig till bilen!
Jag sparkar ut dem, snor nycklarna och drar iväg till Sverige ….
Fast bara i mitt huvud. Istället ler jag artigt, klämmer och känner på soffan och filmar en snutt inne i bilen.
MÅSTE. HA. EN. ALPA. I6820!
Autobahn till Flensburg var på sitt sämsta humör idag. Det skulle ta drygt 4 timmar men framme var vi inte förrän efter sex timmar. Då hade vi suttit i kö i två timmar runt Hamburg och beskådat 11 olyckor varav en husbil samt två som orsakade timsvisa och milslånga förseningar i motsatta riktningen. Det händer grejer på autobahn så man måste hålla koll. Som jag nämnde för några dagar sedan:
- Kolla regelbundet i backspegeln efter snabba bilar
- Byt bara fil för omkörning om du är 100% säker på att det inte kommer en torped i 250 knyck
- Vid vägarbeten är filerna avgränsade med gul färg. Lägg dig alltid längst till höger då den filen är bredast. De andra filerna kan vara så smala som 2.1 meter och då får du inte plats med en husbil.
Tio i nio var vi framme och hittade en av de sista två platserna (av 40) för lite större husbilar. Ingen el men det klarar vi. Vid det laget var vi trötta och griniga båda två och skithungriga. Snabbt brassade vi lite spagetti och köttfärssås och slukade det med ett gott mustigt rödvin. Sedan blev vi lite snälla, båda två.
Imorgon blir det shopping på Citti!
Vill du läsa mera? Kolla in min webshop!
Upptäck mer från Christer Rindebratt
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.