Böckerna har anlänt!

4 kartonger har nu anlänt via UPS från tryckeriet i Polen. Det är bara trehundra pocket med Fru Joredals knarkfabrik men de tar upp rätt mycket yta. Tanken svindlar. Tänk om jag hade beställt tretusen ex. Då hade jag haft fyrtio kartonger i hallen. Det hade blivit trångt att komma fram då och frun hade nog haft en hel del synpunkter…

I varje kartong finns det åttio pocket inslagna i plastfolie samt omgivna med bruna kartongstrimlor som stötskydd. Det är faktiskt väldigt väl förpackat måste jag säga. Trots skador på ytterkartongerna från transporten så hittar jag inga motsvarande skador på böckerna inuti.

Jag vecklar upp en plastfolieinpackad pocketlimpa och tar andäktigt ut den första boken. Den känns tjock och gedigen. Tydligen är papperet som använts tjockare än det papper Publit använder för sina pocket. Jag gillar detta papper bättre. Omslaget är även det tjockt och glansigt, precis som det ska vara.

Jag öppnar boken och skummar igenom några sidor. Det ser bra ut. Vissa skönhetsfel dock som jag måste korrigera i nästa upplaga, men inget som motiverar att jag slänger hela leveransen och beställer en ny laddning. Jag bläddrar mot slutet, läser lite här och där. Plötsligt stelnar jag till. Jag har hittat ett syntaxfel. Trots all jäkla korrektur under nästa ett års tid har det slunkit igenom ett fel. Säkerligen finns det flera. Jag gör en mental anteckning om att fixa det till nästa upplaga.

Nu är det dags att gå ut i världen och sälja!

Vad handlar egentligen den tredje sfären om?

Frågan dök upp här om dagen. Precis som i sången ”under ytan”: Vad är det som skymtar under Den Tredje Sfärens berättelse om gudarnas spel och människornas öden?

Forskarna tror sig veta att Homo Sapiens har existerat i ca 50 000 år. Men det är en pågående revidering eftersom underlaget är så begränsat. Det som gällde när jag var liten är inte sant idag. Imorgon kommer ett nytt påstående ha fått fäste och omkullkastar allt vi trott oss veta.

50 000 år är en väldigt kort tid i jämförelse med jordens ålder. Ett år är nästan ingenting. Vår skapelse har beskrivits på så många olika sätt från olika religioner och vetenskapsmän under mänsklighetens livslängd. Vilken version är den rätta? Det är en fråga som orsakar krig och lidande.

Den Tredje sfären är en annan vinkling på skapelseberättelsen, ur en fantasysynpunkt. Den som läst sin bibel kommer att känna igen många saker, men beskrivna ur en annan vinkel. Ur en Sumerisk vinkling.

Skrivkonsten, administrationen, hjulet, vagnarna, krigskonsten uppfanns av Sumererna i Mesopotamien, ett område som idag omfattar Irak, Iran, mfl länder. Det var ett segt och uppfinningsrikt folk. Redan för fyratusen år sedan uppfann de till exempel kompositbågen.
(Man tror att kompositbågen skapades 2500 Fkr i staden Mari (nuvarande Syrien)).

När vi i Sverige under senare delen av stenåldern levde i enkla hyddor omfattade sumeriska städer tiotusentals invånare med byggnader som reste sig trettio meter ovanför marken. Staden Ur var på den tiden världens största stad med 65000 invånare. (Det tog Stockholm drygt tretusen år (1670) att uppnå samma storlek).

Sumererna skrev ned berättelsen om syndafloden, skapade fantastiska dikter och dyrkade gudarna som nedstigit från himlen i sin himlafarkost. Berättelser och gestalter som plagierats av senare folk och religioner.

Men tänk om det de beskriver faktiskt var sant? Att gudarna gick på jorden en gång i tiden? Att de fysiskt skapade människan till sin avbild?
Vad skulle det få för konsekvenser?

Tänk om skapandet av människan till och med var ett misstag?

Books away!

Då var det klart! Fru Joredals knarkfabrik samt Magins Röda Band finns nu ute hos näthandlarna i sina digitala virtuella bokhyllor. Men de är inte ensamma. De bor tillsammans med tjugo miljoner andra böcker. Hur skall någon någonsin hitta dem på sina hyllor? Kommer de att förtvina och torka bort? Kommer det virtuella bläcket eroderas och texterna skrumpna ihop?

Dax för lite marknadsföring!

Undertecknad har marknadsfört programvaror till företag tidigare men detta är något helt annat. Hur hittar man överhuvudtaget sin köpare? Och dessutom till rimlig penning? Det finns säkerligen tusentals läsare som skulle kunna tänka sig att läsa mina böcker. Men hur hittar jag fram till dem i det digitala brus som ökar allt mer?

Det får bli lite trial and error. Under det närmaste året kommer jag att testa olika metoder att hitta fram. Vi får se vad som lyckas bäst…

Produktplatser

Jag har kodat ihop två produktplatser, det som populärt kallas landingpages. Tanken är att läsaren skall förmås att klicka på en länk och hamna på en av dessa. Där finns det ytterligare information och lite saker att göra såsom tävlingar eller andra aktiviteter. Kolla gärna in dem:

Den Tredje Sfären
Uppsala som Sigurd ser det

Nu gäller det att få läsaren att klicka in sig dit och kanske till och med köpa en bok eller två. Hur skall detta ske?

Facebook ads

Jag tänkte börja med att prova FaceBook ads för båda bokserierna. Har ingen aning om det kommer att fungera. Facebookflödet idag är ju så enormt. Hur skall man hinna synas bland alla inlägg?
Det skall bli spännande.

Google Ads

Google Ads skall vi väl också klämma och känna på. Traditionell sökmetodsannonsering. Men funkar den för böcker?

Jag misstänker att det kommer bli en skakig och omtumlande resa framåt.

Häng med!

Att publicera sin bok

Det börjar bli dags att publicera såväl ”Fru Joredals knarkfabrik” som ”Magins Röda band”. Två böcker nästan samtidigt. Det skall bli kul!

Men det finns en hel del saker att tänka på när man skall publicera. Eftersom jag i huvudsak använder mig av Publit för små bokvolymer gäller det att veta hur själva tekniken bakom publiceringen fungerar. Eller inte…

Jag har haft en hel del diskussioner med den trevliga supporten på Publit och Bokinfo och det här är vad jag kommit fram till:

Publiceringen

När du publicerat din bok kan du inte ändra texter eller omslag. De är för evigt låsta till ditt ISBN nummer. Vill du göra ändringar: skapa ett nytt ISBN nummer och publicera på nytt.

Publicering kostar ca 300:- hos Publit samt ytterligare ca 300:- hos Bokinfo.

Överföring mellan Publit och Bokinfo

När du sparar ändringar i beskrivningarna för din bok via Publit så skapas ett exportjobb. Inom 24h kommer dina ändringar att kopieras över till Bokinfos databas. Men det finns en del skavanker:

Klassificering:

Vid överföringen till Bokinfo så sätter Bokinfo klassificeringen”Skönlitteratur allmänt” på alla böcker utom facklitteratur. För att ändra – kontakta Bokinfo och be dem ändra det till önskad klassificering. Tyvärr går det inte att göra själv via gränssnittet utan man måste be Bokinfo ändra manuellt.

Formatering på bokbeskrivning.

Vid import till bokinfo tas all ev. html formatering bort på din bokbeskrivning. Det innebär att din tjusigt inmatade text på Ad-Libris hemsida ser ut som skit. (ursäkta uttrycket). All text har ramlat ihop i en enda klump. Defintivt svårläst.
Andra återförsäljare såsom Bokus verkar behålla formateringen.

För anpassning till ÅFs hemsidor kan man därför redigera detta själv via gränssnittet i Bokinfo. Lägg till <p> för paragrafer, <br> för radbrytningar och länka med <a href=””> till externa sajter om du vill. Observera att om du ändrar något i Publit och sparar så kommer dina mödosamma korrigeringar att skrivas över. Se därför till att du sparar beskrivningarna i ett separat textdokument också.

Fältimport

Följande fält importeras från Publit till Bokinfo:

  • ISBN
  • mått (bredd/ryggbredd/höjd/vikt/sidantal)
  • genrekoder
  • titel, undertitel
  • medarbetare
  • beskrivande text
  • Serieinformation (om det finns)
  • Kollektionsinformation (om det finns)
  • Tumnaglar
  • Pris + tillgänglighet

Om man ändrar något i Publit så skrivs alltså samtliga dessa fält över i Bokinfo. Andra fält såsom keywords t.e.x. i Bokinfo berörs med andra ord inte.

Att tänka på i Bokinfo

Om man inte vill att boken skall vara synlig

  • Bocka i rutan ”förhandsinfo” som ligger under läromedel

För att få maximala träffar hos ÅF:

Redigera keywords och lägg till lämpliga sökord för din bok

Beskrivning

Se till att både ”saga” och ”katalogtext” är uppdaterade för din bok.  Katalogtexten är max 400 ord, men ”sagan” kan vara längre. Utnyttja det.

Lycka till och happy selling!

Våga vara kluven

Jag upptäckte tre insikter som påverkar mitt skapande för några månader sedan.  Jag förstår inte hur jag kunnat leva utan dem i 56 år.
Jag har alltid drivit olika projekt. Upptäckt Ordet, funnit Symaskinen, hittat Penseln och använt Hammaren.
Jag har nästan aldrig haft en genomtänkt plan utan snarare låtit skapelserna växa fram organiskt, steg för steg. Förfinat strukturerna där de behövs och hittat på andra utväxter. Låtit det växa fram. Det kräver en hög nivå av naivitet, kreativitet och godtrogenhet.

Vilka är då de tre insikterna?

Ett steg i taget

Det låter enkelt men är faktiskt svårt. Se på ditt projekt och ägna en liten tid varje dag åt det. Skriver du en bok, skriv några ord. Målar du en muralmålning, lägg på lite färg. Syr du en klänning, klipp till lite tyg. osv.
Om du ägnar lite tid varje dag så är du klar med projektet snabbare än du tror. Missar du en dag så är det ingen katastrof. Ta det nästa dag.

Tiotusen timmar

Vad betyder det egentligen? Jo det är insikten att du inte är riktigt bra på något förrän du engagerat ägnat minst tiotusen timmar åt hantverket. Min favorit är aspiranten i den lilla sushirestaurangen Sukiyabashi Jiro  i Tokyos tunnelbana som lagade till Tamago, en japansk omelett, varje dag i tre års tid. Det var det enda han gjorde. Laga till och presentera för sin mästare. Som ratade den. Varpå han lagade en ny omelett. Som ratades. I tre års tid.
Så en dag, efter att ha ägnat tusentals timmar på att förfina sin omelett hade han nått fulländning. Mästaren godkände hans omelett!
Nu skulle han börja laga till Sushi Su…
Det tar tid att bli bra på något, oavsett vad det än är. Det är bara att köra på!

Färdig – inte perfekt

Det här är det absolut viktigaste: Gör klart dina projekt!
Ja, jag vet. De är inte perfekta. Skit i det. Gör klart dem. Gör dem så bra du förmår just nu, men överarbeta dem inte. Perfektionism är din största fiende.
Dina projekt kommer aldrig att vara perfekta. Varför? Jo för när du avslutat ditt projekt så befinner du dig på en livsresa. Projektet är en hållplats, men den är inte målet. Det du gör idag kommer du att se ned på om fem år. ”Det saknade det och det där.” ”Det var inte moget.” O.s.v.
Strunta i det!  Projektet är en tidsbubbla, en avgjutning av ett stadium på din livsresa. Som sådant är det en unik dokumentation av din skapelseförmåga och ger dig perspektiv på din utveckling.

Klyv dig!

Det finns en konsekvens av detta resonemang. Det är att du inser att allt du skapar kommer bli bättre. Då kanske du fastnar i självkritik och inte vågar ge ut dina alster. Det är extra svårt om du är indieutgivare eftersom du måste ta tag i marknadsföring och försäljning.

Det är då du skall klyva dig!

Skapa dig en virtuell säljare. En riktig krängare eller en relationssäljare. Välj den image som du tycker passar bra för att sälja ditt alster.
Antag den identiteten.

Tänk så här: Jag är en marknadsförare som fått i uppdrag av en okänd kreatör att sälja hens alster på marknaden. Min uppgift är inte att bedöma kvaliteten på verket eftersom:

  • Det finns miljoner dåliga alster ute på marknaden som säljer väldigt bra.
  • Det finns också mästerverk som aldrig kommer att synas eftersom kreatören skäms för sitt verk.
  • Det finns ingen exakt relation mellan kvalitet och marknadsframgång.
  • En bra marknadsföringskampanj kan nå framgång oavsett kvalitet på produkten.

Hur gör jag för att på bästa sätt uppfylla mitt uppdrag?

 

Våga Vara Vetgirig!

Det är många som hävdar att Sokrates var en verkligt vis man. Själv hävdade han att han var rejält okunnig om det mesta, men att han visste om det. För honom var det pudelns kärna – vetskapen om vad man inte vet, kan eller behärskar.

För mig innebär det att vara ödmjuk för kunskap samt hela tiden våga fråga. Det är inte pinsamt att vara okunnig. Det är betydligt mer pinsamt att inte erkänna det.

Varje gång jag lärt mig något nytt så blir jag glad. Om jag lär mig en ny kunskap varje dag så kommer jag efter ett år veta 365 flera saker än jag kunde förra året. Det är inte illa.

Mina två favoritböcker just nu är ”En kortfattad historik över nästan allting” samt ”Filosofins historia”. Jag läser ett kapitel på kvällen och somnar nöjd med att ha fått en glimt av nya kunskaper. Ibland sitter vetskapen kvar flera dagar. Ibland längre, kanske resten av livet?

Igår lärde jag mig att det bor sisådär 100 miljarder mikrober på min kropp. De trivs där och käkar hudflarn. Frossar i hudsekret och oljor som sipprar fram ur porerna. Vilka gulliga små väsen!  För dom är jag en planet. Hela deras värld. Coolt!
Även du är en planet. En hel värld.

Ska du bara läsa en enda bok så läs ingenting av det jag skrivit.
På fullt allvar.
Läs istället ”En kortfattad historik över nästan allting”!
Den kostar bara 57 spänn och kommer förändra ditt liv. Varje gång jag läst den blir jag lycklig. Både över ny kunskap. Men lika ofta när jag inser att Einstein på många sätt var lika glömsk som jag. Att nobelpristagare ofta hittat saker av slump. Att utveckling är nyckfull. Att meteoren som dödade dinosaurerna ligger begravd under delar av Mexico. Att syre är farligt för de flesta utom oss.

Det är rätt spännande.

Magins röda band omarbetad!

Dåså. Två månaders jobb med att skriva om Magins röda band är klart.  Nu får vi veta betydligt mer om gudarna och deras planer. Hur de ställer sig till Dara och vad de vill med Jorden.

Det roligaste har varit att berätta om gudinnan Ishtar och hennes älskade Sargon. Dråpliga situationer blandas med ond bråd död. Kärlek kan också vara dödlig. Fruktansvärt dödlig.

Samtidigt har jag ändrat en del i relationerna eftersom karaktärerna utvecklats åt olika håll.

Nu skall den korrekturläsas och sedan hoppas jag på att kunna publicera den inom 1-2 månader. Jag vet just nu inte om jag skall ha en releasefest eller inte. Vi får se.

Den tredje sfären är nu totalt uppe i nästan sjuhundra sidor. Någon gång kanske jag ger ut en samlingsbok …

Magins två ansikten släppt!

OPhew!

Nu är då Magins Två Ansikten äntligen släppt efter mycken vånda och bestyr. Var den tillräckligt bra? Har jag hittat alla stavfel? Saknas det kapitel? Ord? Är ledtrådarna till den underliggande berättelsen tillräckligt tydliga? Eller för krångliga? Kommer någon fatta vad jag menar?

Magins två ansikten är en rejäl omarbetning av min debutbok Profetian med mer än 100 extra sidor. Vad har jag gjort och varför?

Profetian var en bra bok men det saknades information. Information som var väsentlig för den underliggande handlingen som framkommer mer i bok två och tre. Ett exempel är Minah – en viktig person vars öde måste belysas mer. Profetian själv och dess fysiska uppenbarelse måste länkas in och överraskningar förberedas. Dessutom var jag lite trött på Daras tankar. Att hela tiden läsa exakt vad han tänker blev lite tråkigt och övertydligt. Genom att ta bort dem får man själv bilda sig en åsikt. Mycket mer spännande och irriterande.
Gestaltning! Det var vad som behövdes. Men gestaltning är svårt. Förhoppningsvis har jag tränat lite extra på det nu.

Jag har också kompletterat med en historisk backdrop för den fakta-intresserade. Sargon har ju faktiskt funnits, faktum är att de flesta karaktärerna i boken har levt i verkligheten. Städerna Kutha och Kish finns fortfarande kvar därute, under sanden i Irak. Benknotorna efter mina karaktärer vilar (kanske) också där eller också lever de fortfarande…

Språket som används i boken för besvärjelser är Akkadiskt. Jag har försökt använda så korrekta betydelser som möjligt men eftersom jag inte är arkeolog så har jag säkert gjort många fel därvidlag. Jag ber om överseende. Det akkadiska språket var vid tidpunkten för boken nästan bortglömt och kallas det gamla språket. Jämför med latin idag. Man har lite kläm men egentligen ingen aning.

Språket Dara och hans vänner talade var Sumeriska och en hel del ord och betydelser är hämtade från detta. Spionchefen Uttumans namn till exempel är en lek med ”uttu” – ordet för spindel på sumeriska och ordet ”man” på svenska.

Ja just det. Spindelmannen såklart  😉

Magins två ansikten finns nu både som tryckt pocket och som ebok. Nu gäller det att få ut lite reklam om den.

Nästa steg?

Oj jag har fem projekt i pipelinen:

  1. Marknadsföra Magins två ansikten. Hur?
  2. Magins röda färg. Komplettera den med ett gudalikt avsnitt om An och hans vänner. Det måste in! Sedan göra klart för publicering.
  3. Magin och Döden – Bok tre i serien. Jag har skrivit tjugo sidor. och vet en hel del om vad som kommer att hända. Ni kommer att bli överraskade och förfärade ….
  4. Fru Joredals knarkfabrik. Trycka eller inte? Jag saknar läsare som har läst boken och har synpunkter.
  5. Den största skatten – Nytt projekt. Science Fiction, spänning och äventyr på havets botten. Ett fartyg sjunker men några överlever instängda i fartyget som vilar på 150 meters djup. Med tonvis av vatten ovanför sig och räddningen. En räddningsoperation skickas ut. Min hjälte, en marinsoldat, utrustas med ny teknik. En DVR kamera, Delayed Virtual Reality. Den visar det som hänt för tre dagar sedan. Tanken är att man skall kunna se var passagerarna flydde och spåra dem på plats i den sjunkna skeppet. Men något går fruktansvärt fel…

Min dagbok, 1 januari 1917

Ännu en natt med svår magvärk. Jag har bett till Gud att Han skall låta mig slippa denna plåga. Vad jag än syndat haver borde denna upplupna värk ha varit straff nog.

Uppsala visar sig idag som den kalla härskarinna den är. Temperaturen är minus femton grader och snölagret är tjockt överallt sedan snöstormen på julafton. Det är knappt så hästarna kan ta sig fram och de få motorfordon som finns står översnöade i drivorna. Till och med Fyrisån är igenfrusen.  Det enda positiva är att barnen åkte skridskor på Ekoln igår.

Uppsala har fortsatt att växa och bostadsbristen är skriande hög. Vi är nu 27 tusen själar, bosatta på båda sidor ån. För bara trettio år sedan bodde bara tolvtusen  i staden så växtvärken är framträdande. Vi är dock lyckligt lottade som bor på rätt sida om ån, den västra. Här är relativt lugnt, medan arbetarkvarteren på östra sidan regelbundet härjas av bråk, fylla och sjukdomar. Husen där är mestadels ruckel och skjul med dålig isolering och komfort. Jag har svårt att se hur Uppsala skall kunna växa mera. Varje yta är antingen upptagen av fabriker eller bostäder åt arbetarna.

Det är ont om mat, så även för oss. 1916 var ett dåligt år med en förstörd skörd. Följden är att det inte längre finns mat i butikerna. Det talas om ransonering, och redan har priserna på ägg och mjöl skjutit i höjden. Mitt jobb på Uppsala universitet betalar inte så mycket men tillräckligt för att föda min familj. Om priserna ökar allt för mycket kan vi dock få problem. Saga har fått arbete på regementets djurstall och jag hoppas hon kan hjälpa till med försörjningen. Vincent kämpar vidare med arbetet på resebyrån i Stockholm, men det är kärvt. Det gäller att alla kan skjuta till.

Det stora kriget pågår ännu med oförminskad styrka. De ryska trupperna har avancerat mot Sverige genom att ta två städer som heter Babit och Tirul. Må gud bevara oss från ryssen!
Engelsmännen har också avancerat men till vilket pris? Vi hör dagligen fasansfulla rykten om massmord på tusentals unga män som skickas fram mot kulsprutor och utan medlidande mejas ned i drivor. Unga män, inte äldre än min egen son avlivas som djur. För vad?
Tusentals flyktingar har anlänt till Sverige. Människor som flytt krigets fasor för att finna en fristad hos oss här uppe i norr. Jag har anmält mig till frivilligverksamheten och avser göra mitt bästa för att underlätta tillvaron för dessa stackare som ofta anländer utan något mer på sig än sina kläder. Såväl Sandra som Sally har anmält sig till sjuksköterskekåren och hjälper till i storstaden med vård och dåd för de stackarna.

Vad händer här i staden då? Matbristen har jag nämnt. Ett nytt kemiskt laboratorium har också invigts. Här skall olika vätskors hemligheter lösas, även om jag har svårt att se vad de skulle kunna finna. Det mesta borde redan vara uppfunnet och analyserat.

För 1917 hoppas jag innerligt att det stora kriget skall sluta med fred men jag är inte positiv till att det skall lyckas. I övrigt ber jag om hälsa för alla i familjen och att jag kan klara av att försörja för alla. En extra stor tanke till min kära fru som tappert stått vid min sida i alla dessa år genom stormar och katastrofer.

Må lyckan och hälsan stå oss bi även under detta år.

 

2017 – utvecklingens år!

Första januari. Om man får döma efter hur många av mina vänner mår, borde den här dagen ha döpts till ”Baksmällans dag”. Eller kanske ”Blyluvedagen”. Men det finns flera facetter på de här 24 timmarna än bara huvudvärken efter gårdagens drycker. Den här dagen är en av de mest polära dagarna på hela året.

Dickens, 30 år gammal, 1842

Som Dickens skrev i sin berättelse så kolliderar flera världar just på denna dag. Det gamla året har precis förts till sin grav,  det nya drar sina första skälvande andetag.

Det är en tid för återblickar och navelskådande. Hur gick det? Varför lyckades jag inte med det där? Eller va bra det här blev! Förmögenheter har vunnits och förlorats, barn har fötts och gamla rockstjärnor och skådisar kilat vidare.  Tiden är en okänslig älskarinna brukar man säga. Men ofta finns det en säregen charm i att betrakta de nya rynkorna man fått under året, det grå håret som breder ut sig och flinten som blir allt större. Och även om vi upprepar många misstag år ut och år in så har vi kanske lyckats bryta något mönster under året.
Ett skäl gott som något att vara stolt över.

2015 var ett riktigt skitår, så jag och min familj gick in i 2016 med stora förväntningar. Det skulle bli ett bra år! Det måste helt enkelt bli bättre, det kunde knappast bli sämre.
Nå hur gick det?
Det gick fantastiskt! Mina barn (verkar) må bra. Vincent har fått jobb på Style och Sally jobbat hela året nästan på lagret. Sandra är uppskattad på sitt jobb och ska flytta ihop och bli sambo. Saga kämpar vidare och det går bättre och bättre i skolan. Salle har fått tjej. Min mamma har flyttat till Uppsala. Syrran trivs med sin karl! Jag har skrivit två böcker; uppföljaren till Profetian samt en helt ny bok i en annan genre. Jag håller på att ta kontroll över min stress och mår bättre.
Ett bra år.

2017 – vad kommer hända nu? Om vi håller oss kvar i det familjens hägn så hoppas jag att de goda fröna som såddes under det förra året nu vår gro och växa sig starka. För mig är det nya året ett utvecklandets år. Det år där vi skall bli bättre på att vara närvarande i nuet, utvecklas i vårt skapande eller jobb och fortsätta knyta kontakter.
Jag har också några löften att infria:
Jag lovar att ägna mer tid åt barn och barnbarn. Jag ska jobba hårt för att balansera skrivandet, jobbet och min underbara familj. Ni är skälet till min existens!
På skrivarfronten kommer jag släppa tre böcker under året som redan är klara. Det som återstår är omslaget på den sista samt en hel del korrektur.  Förhoppningsvis kommer jag också sälja några ex. Jag kommer även skriva klar en till bok under 2017, kanske två. Jag tror stenhårt på att ju mer man tränar, desto bättre blir man på hantverket.

Du då? Vilka löften har du för det nya året? Vad vill du bli bättre på?